Bidragsfinansierad expertmedia och faktaresistens

Micael Dahlen är ekonomiprofessors på handelshögskolan Stockholm

Vi svenskar får inte tänka själva. Hur skulle det se ut om vi hittade på egna sanningar. Det skulle ju vara att likställa med att koka egen sprit. Dessutom är det ju olagligt.

Det är tur att vi har journalistkåren som kan hjälpa oss. En journalist har som regel läst samhällsvetenskapliga programmet på gymnasiet, för att sedan gå på en statsfinansierad medieutbildning på universitetet. Där finns det professorer i journalistik som är utnämnda av den tidigare socialdemokratiska regeringen.

Professor är en tjänst som finansieras av staten. Regeringen beslutar om inom vilka områden det skall finnas professorer. Vi förknippar ju professorer med någon form av vetenskaplig forskning, och att en professor inom journalistik är någon som forskat inom området.

Vad kan det finnas för forskning om att skriva artiklar i tidningar? Enligt Emma Frans som jag återkommer till, så måste all forskning vara evidensbaserad. Det vill säga att man upprepar ett försök tillräckligt många gånger och får samma resultat och kan dra slutsatsen att det är sant. Experimentet måste även vara tillräckligt avgränsat för att vara giltigt.

Vi kan ju tänka oss att professorn i journalistik har doktorerat i att om man trycker ner ett a på tangentbordet så blir det ett a i artikeln man skriver. Möjliga felkällor kan ju vara att det råkar blir ett s i stället. Eller att det helt plötsligt blir stora A. Någon annan professor kan ju ha doktorerat på CapsLock eller bokstaven S.

Allt som står i tidningen skall vara sant, enligt pressetiken som lärs ut på de statliga medieutbildningarna. Åtminstone om tidningen får statliga pengar i presstöd. Det är väl det minsta man kan begära för sina skattepengar.

Allt vi läser i tidningar tidskrifter och magasin har författats av en journalist som har gått samhällsvetenskapliga programmet på gymnasiet. Det hörs ju på namnet att det är trovärdigt, när man fått med både samhälle och vetenskap i samma ord. Alla kommer in på samhällsvetenskapliga programmet, och kriteriet för godkänt är att man har minst 50% närvaro.

Journalisten betraktar sin omgivning noga och så beskriver hen i text vad han ser. Om hen inte förstår så frågar hen till exempel en professor, expert, analytiker, ekonom eller epidemiolog. Säkrast är att fråga en ekonom, för de kan svara på allt inom precis alla områden. Sämst är att fråga en naturvetare eller ingenjör, för då får man bara ett svar som gör att man blir ännu mer förvirrad.

Om jag söker på ordet expert i dagens nätbilaga av Dagens Industri så får jag 7 träffar.

Experterna: Så placerar vi 100 000 just nu!

Experterna är i det här fallet är experterna en aktiechef på Ålandsbanken, en hedgefondförvalatare, och någon som kallas sparprofil.

Experterna om Embracers vinstmiss: Ser inte bra ut!

I det här fallet är experten Erik Pensers mäklarchef om att aktien tappat 75%. Mäklare är experter på att kränga hus, Embracer är ett bolag som utvecklar spel.

Fem tunga experter: Så går börsen resten av året!

Detta är ju en evidensbaserad sanning eftersom det står i statsfinansierad media.

Experterna spår fortsatta räntehöjningar!

En sökning på Analytiker ger 5 träffar i Dagens Industri. Pröva själv. Tryck CTRL och F samtidigt när du är inne på Dis hemsida, och skriv in expert eller analytiker. Gör det varje dag, så får du se hur många experter det finns.

Analytikerkårens kärlek till Embracer intakt- Trots massraset.

Om det handlar kärlek, som är en känsla, då spelar det ju ingen roll om man är analytiker eller hur? Men sant är det antagligen.

Emma Frans är genom sin bakgrund som forskare inom epidemiologi utsedd till faktagranskare. Epidemiologi är ett område där man blir expert på något man absolut inte kan veta något om, och står därmed området ekonomi väldigt nära. Svenska forskningsgrenar som man kan fylla med vad man vill.

Emma har doktorerat i ämnet autism hos barn till äldre fäder. Här kan man ju undra hur man kan knyta ämnet till en epidemi. Är det äldre män som är epidemiska i sig, eller att de har sex och får barn. Kopplingarna inom begreppet epidemiologi kan vara till i princip vad som helst, och passar därför att faktagranska i princip allt som inte är i linje med vänsterns ideologi.

Emma har fått stora Journalistpriset som delas ut av Bonnier, som äger alla tidningar i Sverige, för sin insats mot faktaresistens. Definitionen av faktaresistens är att man inte tror på vad som står i tidningarna.

Alice Bah Kuhnke utsåg Emma Frans till demokratiambassadör, där hon satt med i den socialdemokratiska regeringens demokratikommitté. Emma Frans har alltså rollen att som expert dels definiera vad som är fakta, dels definiera begreppet demokrati. Emma har inte gått på samhällsvetenskapligt gymnasium, utan på en privat sång och dansskola i Uppsala.

Faktum är att vetenskapen har konstaterat förändringar i den svenska hjärnan efter 100 år av socialdemokrati och statsfinansierad media.

Hjärnan är som en muskel och utvecklas olika beroende på yttre stimuli

För att förenkla livet för oss i Sverige har vi ekonomer.

Ekonomerna sätter upp en enkel modell av ett mycket komplext system. Om inte modellen stämmer överens med verkligheten så är det upp till politikerna att ändra på verkligheten.

Inom ekonomi kan man knappast bedriva evidensbaserad forskning Ekonomi är därmed ingen vetenskap, utan mer av en ordlek där man i efterhand finner på förklaringar till varför det blev som det blev.

Om man till exempel under ett antal år trycker oändligt mycket nya pengar, och priserna sedan ökar ohämmat så förklarar man det med att det är krig i Ukraina. För att dämpa prisökningen måste man höja räntan, osv. Man kan ju spekulera i att, om räntan varit hög från början så hade man inte behövt kriga i Ukraina.

I Svenska Dagbladet kan vi ta del av ekonomiprofessor Jacob Dahlen där han presenterar sanningar under rubriken Livet i Siffror.

Statligt finansierade Svenska Dagbladet presenterar sanningar med inledningen: ”Ekonomiprofessor Micael Dahlen skriver om mänskligt beteende och existentiella frågor utifrån experiment och undersökningar statistik och beräkningar.” Exempel på rubriker är:

Vi tror att vi är 26,5 procent snyggare än vi är.

Svenskar som känner sig yngre är lyckligare.

Yrket svenskarna drömmer om

Det svenskar ångrar allra mest i livet.

Svenskar blir gladare av solen – ett tag.

Här får vi hjälp med att helt enkelt genom ekonomiskt vetenskaplig metodik definiera oss som svenskar. Hederlig normbildande statsfinansierad journalistik.

En klockrent sanningsrapportering inom svensk journalistik är Tidningen Näringslivet. En förening som styrs av socialdemokrater som låtsas vara en intresseorganisation för Sveriges företagare. Där rullas sanningarna ut på löpande band med journalister som verkligen har koll på saker. Artikeln ”Nya Svenska Industrin – Papper ersätter stålreglar”. Detta påstås gynna klimatet.

Lägg märke till bilden i artikeln: En fotomodell med en bygghjälm som använder en leksakshammare för att slå i något som ser ut som en knappnål mitt i en träregel utan något att fästa mot på baksidan. I den svenska modellen är arbetet viktigare än resultatet.

Vi kan ju hoppas att klimatet inte blir fuktigt!

Ett annat område där viktiga sanningar skapas är fastighetsvärdering. Hela Sveriges BNP bygger på värdet av våra fastigheter. Därför är det viktigt med auktoriserade fastighetsvärderare. Auktorisation av fastighetsvärderare erhålls av föreningen samhällsbyggarna. Föreningens medlemmar är företag som bygger förvaltar och säljer fastigheter.

Som metod för fastighetsvärdering används ortsprismetoden. Det innebär att man tar ett snitt av liknande fastigheter i området och lägger på 15% i felmarginal. Ett exempel på en fastighetsvärdering kan ni se här. En gammal spannmålssilo i metropolen Töreboda, med tio tusen invånare, värderas 2023-01-11 till 1 kr av en auktoriserad värderare, på uppdrag av kronofogdemyndigheten.

: Silon som inte varit i drift på ca 20 år är en fara för allmänheten då plåtar lossnar och far i väg när det blåser.

Som bilaga till värderingen finns ett utdrag ur fastighetsregistret. Där kan vi läsa att silon står som säkerhet för banklån på 6,5 miljoner kronor. Den sista inteckningen beviljades så sent som i Maj 2022. Därmed kan vi skönja en viss diskrepans mellan vad bankerna anser att fastigheten är värd, och värderingsbyrån. Taxeringsvärde fastställdes 2019 till ca 2,5 miljoner kronor.

Här har vi en annan vetenskap i samma härad som ekonomi och epidemiologi. Vi kan ju inte gärna sälja den aktuella fastigheten oändligt många gånger för att få fram rätt värde. När man talar om faktaresistens, så kan man kanske fråga sig vad meningen är med fastighetsvärdering i en marknadsekonomi. Pris och värde är uppenbarligen helt olika saker. Värdet är vad banken anser sig kunna låna ut med objektet som säkerhet, medan pris är vad någon är beredd att betala. Eller som en god vän till mig brukar säga. Än är inte den sista idioten född!

Go back »