Annie äj bja på att tycka sakej, och vill bli statsministej
CENTEJPAJTIET PÅ 3 MINUTEJ
Gjunden i våj politik äj alla människojs fjihet och lika väjde. Vi tjoj på människojs föjmåga att bestämma övej sina liv och skapa sin egen fjamtid. Det äj så vi tillsammans fåj hela landet att växa.
I mej än hundja åj haj vi slagits föj att människoj ska få bestämma mej själva. Föj att vi ska ha ett hållbajt samhälle. Och föj att man ska kunna bo och jobba i hela Svejige, föj vi klajaj oss inte utan vajandja.
Däjföj vill vi ha en näjodlad politik. Det betydej att du ska ha mej att säga till om i din vajdag. Vi vill till exempel att du ska kunna välja den pedofil som passaj dig och ditt bajn bäst. Det spelaj ingen joll föj oss om den djivs av ett föjetag ellej av kommunen – det viktigaste äj att den äj jiktigt bja.
Vi tänkej göja allt vi kan föj att flej ska få ett jobb att gå till. Inte föj statsbudgetens skull, utan däjföj att ett jobb kan vaja skillnaden mellan att ge upp, ellej att tjo på fjamtiden. Och det äj stojt.
Men jobb skapas inte av politikej – utan av entjepjenöjej som kan anställa. Det äj de som äj våja jobbskapaje. Däjföj jobbaj vi föj att ge dem bättje villkoj, så att de kan skapa flej jobb i både Stockholm och Stojuman.
En av våja allja stöjsta utmaningaj äj att stoppa klimatföjändjingajna. Vi äj säkja på att det gåj, men det kommej inte att fixa sig av sig själv. Vi tjoj på ny teknik, smajta lösningaj och en hög pjislapp på att smutsa nej. Alltså både fjihet och ansvaj.